Fokus på talanger- hållbart för vem?

Idrottens professionalisering och kommersialisering ställer idag nya krav på hur idrottsorganisationer ska hantera förhållandet mellan elit och breddidrott. Idrottsorganisationer har en önskan om att nå tidiga elitresultat samt skörda framgångar på klubblagsnivå så tidigt som möjligt. Därför pratas det mycket om att skapa talanggrupper och att föreningarna gärna vill få fram de barn-och ungdomar som har utvecklats mest, vilket gör att det blir fokus på att ge dem bästa möjliga förutsättningarna för att nå sina mål. Faktum är att av 250 barn-och ungdomar som elitsatar vid femton års ålder är det endast 0,4% som är kvar i sin elitkarriär vid 25 års ålder. Genom att ha detta tankesätt åsidosätter man 96 procent av barnen i föreningen. Barn-och ungdomars dröm om att en dag bli elitidrottare förstörs.

Vidare bidrar detta till en tidig specialisering, vilket innebär att man vill att barn-och unga ska välja en idrott så tidigt som möjligt. Att specialisera sig betyder att man fokuserar på att ge barnen en kvantifierad och systematisk träning. Denna typ av träning menar en del forskare är nödvändig för att kunna bli en elitidrottare. Detta motiveras av effektivt lärande viket i sin tur förutsätter en betydande koncentration på förvärvandet av motoriska färdigheter. Motivet bakom att tidigt satsa på en kvantifierad och systematisk träning kommer ifrån en ofta förekommande och förgivet tagen regel som innebär att en idrottare behöver ungefär 10 000 timmar av intensiv och systematisk träning för att bli bäst. Begreppet används absolut i betydelsen att bli så bra som möjligt eller att bli bättre än andra. Nackdelen med en tidig specialisering är att detta bidrar till att barn-och ungdomar blir övertränade, vilket ökar risken för skador samt kan bli utbrända. Därför att barn-och ungdomar känner sig stressade, på grund av höga krav från oss vuxna och medias skildring av sportsliga underbarn.

Selektion

Istället för att inkludera alla, skapas en selektion. Ju tidigare selektionen i olika idrotter sker utifrån en åldersbaserad organisering av idrotten, desto större är risken för att relativ ålderseffekt, det vill säga att de som är födda sent eller utvecklas sent biologiskt och socialt missgynnas. Detta medför att barnen lär sig att sig att acceptera rangordning och utslagning (Vägen till landslaget, Riksidrottsförbundet 2015). Vid tolv års åldern slutar många barn med föreningsidrotten och den vanligaste anledningen som de anger som orsak till varför man slutar:

–      Jag var inte tillräckligt duktig.

–      Jag fick inte vara en del av gruppen.

Konsekvensen av selekteringen innefattar att barnen tidigt känner av att dess tränare har ett elittänk och fokuserar på att de bästa i gruppen ska få ut så mycket som möjligt av träningen. Detta bidrar till att vi vuxna skapar en känsla hos barnen av att det inte är roligt med fysisk aktivitet, vilket bidrar till en stillasittande fritid. För att vi låter 0,04% av barnen som ska nå en elitkarriär vara viktigare än övriga vilket barnen också känner av, samt att det är ett ständigt fokus på att uppnå resultat. Det ska vara roligt att åka till träningarna, inte tvärt om.

Breddidrott

Att utöva fler idrotter är bra för det ger barnen bland annat ett utökat socialt nätverk, färre skador och de uppskattar att vara fysiskt aktiv på ett annat sätt jämfört med om barn-och ungdomar enbart håller på med en idrott. Dock känner många stress och press över att inte hinna med båda sina idrotter. Detta skulle kunna lösas genom att idrottsorganisationer ingår samarbetsavtal med varandra. Enligt forskning så har ungdomar en större chans att nå en elitidrottsskärrar om de håller på med breddidrott så länge som möjligt, eftersom de väljer att specialisera sig senare.

Vad krävs

För att skapa en rolig idrottsmiljö och uppmuntra till fysisk aktivitet genom hela livet måste vi sluta med att jämföra barnen med varandra samt leta efter talanger. Barn-och ungdomar måste få utvecklas i sin egen takt och låt barnen inkluderas i sin idrottsutveckling. Fråga barnen vad de behöver för att utvecklas och individanpassa träningarna utefter svaren som du får, på så sätt känner sig barnen inkluderade.